För er som missade Jens Assur på Morgonpasset för ett tag sen finns det en ny chans, han var nämligen med på P4 Extra idag. Programmet finns här(Jens medverkar ca 25 min in i programmet). Även denna gång pratar han en hel del om sitt projekt Hunger (som jag skrivit om här). Ett intressant projekt om mat och hur vi förhåller oss till mat. Jag tror att många behöver tänka en hel del på vad vi handlar/äter/slänger.
All this talk of getting old It's getting me down my love Like a cat in a bag, waiting to drown This time I'm comin' down
And I hope you're thinking of me As you lay down on your side Now the drugs don't work They just make you worse But I know I'll see your face again
Now the drugs don't work They just make you worse But I know I'll see your face again
But I know I'm on a losing streak 'Cause I passed down my old street And if you wanna show, then just let me know And I'll sing in your ear again
Now the drugs don't work They just make you worse But I know I'll see your face again
'Cause baby, ooh, if heaven calls, I'm coming, too Just like you said, you leave my life, I'm better off dead
All this talk of getting old It's getting me down my love Like a cat in a bag, waiting to drown This time I'm comin' down
Now the drugs don't work They just make you worse But I know I'll see your face again
'Cause baby, ooh, if heaven calls, I'm coming, too Just like you said, you leave my life, I'm better off dead
But if you wanna show, just let me know And I'll sing in your ear again
Now the drugs don't work They just make you worse But I know I'll see your face again
Yeah, I know I'll see your face again Yeah, I know I'll see your face again Yeah, I know I'll see your face again Yeah, I know I'll see your face again
I'm never going down, I'm never coming down No more, no more, no more, no more, no more I'm never coming down, I'm never going down No more, no more, no more, no more, no more
Vill bara tipsa om ett fantastiskt bra band, Anekdoten heter dom, och i bandets begynnelse repade dom faktiskt i Djurås (där jag bodde i min ungdom). Igår tillbringades hela eftermiddan med deras fantastiska musik i bakgrunden. Musiken dom spelar är ganska vemodig, mörk och lite spöklik. Dett mycket på grund av det fantastiska instrumentet Mellotron.
Deras första skiva Vemod(spotifylänk) är ett mycket bra inslag i den progressiva rockens fantastiska värld.
Kvällen har tillbringats med systrar och några systerbarn, och sysselsättningen har varit tårtbakning... Orkar inte skriva så mycket, men lite bilder blir det... Imorrn styrs kosan mot Södertälje, för hissmontage i dagarna tre...
Idag ska jag ge er några smakbitar av Liftarens Guide till Galaxen Har ni inte läst den så är det bara att köpa/låna den omedelbart, en fantastikst bra bok.
- Det är en konst att flyga, eller snarare ett knep. Knepet består i att lära sig kasta sig till marken och missa.
- Det är ingen tillfällighet att inget känt språk har myntat uttrycket "lika vacker som en flygplats".
- Jag älskar deadlines. Jag gillar det svischande ljudet när dom flyger förbi.
- Läget är bara bra, sa Marvin, om man gillar att vara jag, vilket jag personligen inte gör.
- Rymdskeppet hängde i luften precis som en tegelsten inte skulle göra.
- Ett vanligt misstag som folk begår när de ska skapa något helt idiotsäkert är att underskatta uppfinningsrikedomen hos fullständiga idioter.
Jag har de senaste veckorna haft en låt som gång på gång återkommit, på radio för det mesta. Jag har många gånger hört den och tyckt att den är mycket bra, men jag har aldrig riktigt uppfattat texten. För en stund sen tog jag fram gitarren och tänkte sjunga lite, och då kom jag på att jag skulle testa att sjunga den låten. Och jag blev rörd av texten, den träffar rätt in i hjärtat, iallafall på mig. ta dig en stund och lyssna på den, och fundera på vem/vilka som är hjältar? Jag tycker iaf inte att det är dom som ger sig ut för att med våld bestämma över andra eller stoppa andra! vad tycker du?
Hero of war
He said, “Son, Have you see the world? Well, what would you say If I said that you could? Just carry this gun and you’ll even get paid.” I said, “That sounds pretty good.”
Black leather boots Spit-shined so bright They cut off my hair but it looked alright We marched and we sang We all became friends As we learned how to fight
A hero of war Yeah that’s what I’ll be And when I come home They’ll be damn proud of me I’ll carry this flag To the grave if I must Because it’s flag that I love And a flag that I trust
I kicked in the door I yelled my commands The children, they cried But I got my man We took him away A bag over his face From his family and his friends
They took off his clothes They pissed in his hands I told them to stop But then I joined in We beat him with guns And batons not just once But again and again
A hero of war Yeah that’s what I’ll be And when I come home They’ll be damn proud of me I’ll carry this flag To the grave if I must Because it’s flag that I love And a flag that I trust
She walked through bullets and haze I asked her to stop I begged her to stay But she pressed on So I lifted my gun And I fired away
The shells jumped through the smoke And into the sand That the blood now had soaked She collapsed with a flag in her hand A flag white as snow
A hero of war Is that what the see Just medals and scars So damn proud of me And I brought home that flag Now it gathers dust But it’s a flag that I love It’s the only flag I trust
Den senaste veckan så har jag haft oturen att stoppa två liv. Bäst att jag säger på en gång att det är två fåglar så ingen tror att jag är en seriemördare. En lite större skogsfågel (ingen ide att försöka klura mer än så, den lever och flyger i skogen helt enkelt) och en liten klen sak. En krossad lykta på bilen var det enda som märktes av smällarna...
(fågeln på bilden är den lilla stackaren)
Det otäcka är att samma inställning börjar vi få för människoliv som släcks. Varje dag hör man på nyheter i radio och tv att det har varit ännu ett självmordsdåd, eller en naturkatastrof som tagit en massa människors liv. Men vi knatar på i livet och glömmer nästan på en gång vad som hänt.
Vi har det bra som bor i ett land som Sverige, vi behöver inte tänka så mycket på att fixa mat till dagen, eller att vi ska överleva när marken skakar som om den var på väg att gå under. Det ägnas mer energi åt att skriva om det otäcka som händer i samhället än det goda som händer. Hur vill vi ha det? vill vi veta allt om alla dessa "sensationella" kändisarna som har vimlat med sina likasinnade, eller vill vi veta att det finns någon som fått hjälp i en situation som varit på väg totalt utför?
Jag tror och hoppas att media snart måste lägga om sina prioriteringar, och ta vanligt folk på allvar. Vi vill ha glädje, hopp och tro. Inte död, elände och förstörelse. Vad tror du???
När jag tänker på den ständiga resan genom livet När det alltid känns som höst Då vänder sig vinden sakta mot norr Och blommorna dör Det faller regn i mina drömmar
Jag måste resa igen och leta efter tröst Jag måste leta igen efter ömhetens röst Jag måste resa igen till nästa höst Den ständiga resan till nästa höst
När jag vandrar på den steniga vägen genom livet När det känns som jag bar på en sorg Då gömmer sig solen sakta i moln Och ordet är adjö Snart faller snö i mina drömmar
Jag måste resa igen och leta efter tröst Jag måste leta igen efter ömhetens röst Jag måste resa igen till nästa höst Den ständiga resan till nästa höst Oh den ständiga resan till nästa höst
Orkar inte skriva så mycket idag, är lite förkyld, sitter och laddar för en lång dag på jobbet imorrn. Ska till Arvika och pyssla med hissar... :D otippat va?
Ska passa på att härma Erica och länka till Marcus Birros krönika
Lyssnar ofta på P3 i firmabilen är jag är ute och jobbar, och då framförallt morgonpasset på förmiddan. Idag var Jens Assur där som gäst i studion. Jens är en av sveriges mest kända fotografer. Jag tänkte att det skulle handla om fotografering, och tänkte att det skulle bli intressant pga av det. Men då hade jag ganska fel, men det blev väldigt intressant ändå. Han jobbar mycket med projekt och tar ofta mycket bilder i ett och samma ämne. Och idag pratades det om mat, och konstigt nog så slänger vi svenskar en TREDJEDEL av det vi köper. Visst är det helt galet??!! Och det som är ännu galnare är att det är lika mycket som de svenska bönderna producerar. Lyssna gärna på programmet här, det var mycket intressant!
Solen sken så fint idag, och jag blev sugen på sommar... Tänkte bjuda på ett minne ifrån sommaren som var. Den 31:a Juli var en stor dag! Över 60000 personer hade intagit Ullevi, och det var en sån där magisk sommarkväll som bara dyker upp vid väldigt sporadiska tillfällen. In på scenen kommer Bono och hans vänner, och gjorde kvällen så där otroligt magisk. Det är omöjligt att förklara hur det var, men här kommer ett klipp som iaf visar lite grann.
Har med spänning följt kvällens final i På spåret, och det blev så otroligt spännande innan segrarna kunde koras. Men det blev som vi hoppades, Marcus Birro och Johanna Koljonen vann det hela efter en spännande fajt med två omgångar utslagsfrågor. För en gångs skull satt Erik ganska lugnt och fridfullt i soffan jämfört med mig och Erica som betedde oss som Erik brukar göra när det gäller fotboll eller nåt annat spännande i sportsligt på tv. (När det gäller detta med Erik och hans fantastiska "soffhoppande med ljudeffekter" så finns det bra bildbevis som kan användas om ni någon gång tvivlar på att han kan vara hängiven.) Åter till underhållningen...
Kvällen fortsatte i SVT's fantastiska underhållningsvärld med Skavlan, lika bra som vanligt, en vild blandning av gäster ifrån alla möjliga sammanhang och världar.
Efter detta lämnade vi public service, och kikade på avgörandet i kvällens Lets Dance. Och jag kan säga så här, att jag kommer att rösta på Willy nästa vecka!! Han e ju så grym ;-)
Har du hört berättas om en sång? Mellan drömmar och verklighet Sägs ska spelas gång på gång Hjärtats sång
Och här står jag – en enkel man – utan stora och vackra ord Visst, jag gör så gott jag kan men ibland när mina ord känns simpla och små, ska du veta, då tvivlar du? Undrar du? Älskar du?
Är det säkert att du älskar mig? Hör du kärlekens alla toner? Klingar starkt och underbart, underbart Är det säkert att du väntat mig? Ser du kärlekens alla färger? Skimrar starkt och underbart, underbart
Skräms du utav tystnaden, ska min stråke och min fiol, spela högt för kärleken, kärleken Tvivlar du? Undrar du? Älskar du?
Är det säkert att du älskar mig? Hör du kärlekens alla toner? Klingar starkt och underbart, underbart Är det säkert att du väntat mig? Ser du kärlekens alla färger? Skimrar starkt och underbart, underbart
Tvivlar du? Undrar du? Önskar du? Älskar du?
Är det säkert att du älskar mig? Hör du kärlekens alla toner? Klingar starkt och underbart, underbart Är det säkert att du väntat mig? Ser du kärlekens alla färger? Skimrar starkt och underbart, underbart
Skönt med helg! Solen skiner, och man kan ana att våren är på väg. Skönt att solen numera är uppe både när man åker till jobbet, och även när man åker hem. Igår kväll var det grillning hos Lejdemarks på Holan, en massa god korv och gott sällskap. Efter grillningen knatade vi in i värmen och käkade glass(!) och planerade sommarens krocketturnering. En mycket trevlig kväll iaf.
Idag så var jag uppe ganska tidigt, och inspirerad av det vackra vädret så åkte jag till Närsen och kollade hur det stod till med taken där. Men det var lugnt, inget som rasat, och det såg inte ut att va så mycket snö på dom. Skönt var det iaf att komma ut i det fantastiska vädret.
I söndags ringde en bekant till Pappa och sa att vår lada på gården i Estland inte mådde så bra. Igår så åkte pappa till Oja, och kunde idag konstatera att ladan har rasat och att det inte finns nåt att göra åt den. Så nu väntar det jobb där, får se vad som händer.
